Studien har undersökt förhållandet mellan användningen av Smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad användning av Smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet när användningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade från privat- och offentlig sektor, en webbenkät som mätte användningen av Smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhållande till Cohen´s skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad användning av Smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om användningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade användningen inte hade något enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Smarta klockor, små kroppsnära datorer som bärs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men även köra andra applikationer. Utmärkande för alla smarta klockorär deras lilla skärmyta, vilket ställer särskilda krav på utformningen av användargränssnitt.Syftet med detta arbete är att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehålloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan användas för att möjliggörawebbanvändning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av användare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan användas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehåll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, något som inte ingår i responsiv webbdesign..

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor.

Intresset för smarta hem ökar kraftigt. Efterhand som smarta hem-konceptet utvecklats och trådlös kommunikation blivit normen har komplexiteten hos systemen ökat och nya säkerhets- och integritetsproblem uppdagats. Syftet med denna uppsats är att undersöka om någon information kan utvinnas ur kommunikationen hos ett smart dörrlås som finns ute på marknaden i dagsläget. Detta har undersökts i form av experiment genom avlyssning av dörrlåsets kommunikation följt av automatiserad och manuell analys av den insamlade datan. Resultatet av studien visar att avlyssning kan användas för att kategorisera kommunikationen och kartlägga interaktionen med det uppkopplade dörrlåset..

Användandet av mobiltelefoner har blivit en del av vår vardag i dagens samhälle. Mobiltelefonindustrin är en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste åren har det även kommit in nya aktörer på marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som använder sig ut av pekskärmar.

Sekretessbelagd.

Användandet av mobiltelefoner har blivit en del av vår vardag i dagens samhälle. Mobiltelefonindustrin är en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste åren har det även kommit in nya aktörer på marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som använder sig ut av pekskärmar.

Cyberloafing avser privat internetanvändning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing på datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utsträckning på datorer. Dock förväntades cyberloafing även förekomma på mobiltelefoner, dessutom förväntades viss internetaktivitet ske i högre grad på dem. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Användningen av Internet och antalet nya tjänster ökar mer och mer. Internet är ett öppet system och för att Internet i högre utsträckning skall kunna användas även vid hantering av hemlig information krävs bättre säkerhet.I detta examensarbete undersöks om PKI och smarta kort kan vara en säkerhetslösning som kommer att vara ledande om tio år för säker identifiering, kryptering och signering på Internet.För att sätta in problemområdet i ett vidare perspektiv ges inledningsvis en övergripande bild av dagens informationssamhälle. Det ges även en grundläggande förklaring av viktiga begrepp för ökad förståelsen av rapportinnehållet. I rapporten redovisas även tillvägagångssättet för att samla in material, vilket har utgjorts av telefonintervjuer och dokumentstudier.Resultatet visar att PKI och smarta kort med stor sannolikhet kommer att användas i framtiden för säkrare informationshantering på Internet. I resultatet sammanfattas även några av de visioner och problem som anses finnas inom ämnesområde..

Webbproduktionsbyrån Houdini arbetar bland annat med framtagning av lösningar för elektronisk utbildning. Denna typ av utbildning baseras på elektroniska hjälpmedel och är ofta interaktiv. Tidigare arbetade Houdini mestadels med att ta fram eutbildningslösningar för datorer, men ville nu undersöka ett koncept med utbildning i mobiltelefoner.Det bestämdes att en applikationsprototyp för mobiltelefoner skulle utvecklas baserat på iterativ och användarcentrerad systemdesign. En prototyp togs fram som fortlöpande vidareutvecklades med hjälp av inkrementell och evolutionär prototypframställning, den testades sedan kontinuerligt med användare under utvecklingen.Resultatet av arbetet blev en mobilapplikation där användare kan titta på utbildningsfilmer som strömmas till mobiltelefonen över Internet. Under utbildningen finns det möjlighet att genomföra övningar, och efter utbildningen genomförs ett test som bestämmer om användaren blivit godkänd på utbildningen eller ej.Systemet som utvecklades visar att tekniken idag är tillräckligt mogen för att kunna användas i en e-utbildningsapplikation för mobiltelefoner.

Inbyggda system förekommer överallt i dagens samhälle i allt från mobiltelefoner tillsatelliter. Teknikens utveckling går mot att fler produkter kommunicerar värdefulladata till användaren och i takt med att komponenter minskar i storlek och pris, blirde allt lättare att implementera i redan befintliga produkter.Målet med det här projektet var att tillföra mervärde till ett redan befintligtproduktionsverktyg inom träindustrin. Genom att implementera ett inbyggt systemkan verktyget kommunicera en aktuell status till operatören för att förebyggaoväntade tillbud och optimera produktionsflödet.Resultatet av det här projektet tyder på att implementationen är fullt möjlig trots tuffamiljöer, men det återstår att utföra fullvärdiga test och utvärderingar ute på industrin..

Denna rapport avser att studera smarta elnät i Sverige. Syftet är att bidra med information för att stärka förutsättningarna och konkurrenskraften hos företag verksamma inom smarta elnät. Vi har valt att studera marknaden genom att undersöka aktören staten och dess roll i nätverket, för att utifrån denna finna möjligheter för övriga aktörer. Så som hur svenska staten agerar, väljer att bistå med subventioner, positionerar sig och väljer vilka aktörer som tillåts verka.Studien är en nätverksanalys och kvalitativ studie utifrån ett Aktör-Nätverksteori och Stora tekniska system perspektiv. Den är baserad på fyra intervjuer med representanter från olika företag, verksamma inom smarta elnät.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen.

Användningen av mobila enheter, det vill säga Smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra.Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer.För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte.Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor.Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter.